Politiska debatter kan ofta gå hett till. Oftast brukar argumenten hagla extra mycket när debatter om välfärden behandlas.
Hur skiljer sig partierna om svensk välfärd?
Det sägs ofta att partierna liknar varandra för mycket i svensk politik, men stämmer det verkligen? När debatter om välfärden görs i Riksdagen går det tydligt se att det finns många olika åsikter rörande välfärden.
Det gäller framför allt de traditionella partierna som står till höger och vänster. Men även om man tar med GAL-TAL-skalan i beräkningarna. Till exempel genom att jämföra Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna. V placerar sig vänster, L tydligt på GAL-sidan och Sverigedemokraterna både på TAL-skalan samt till höger. Det här gör att de har olika syn på hur välfärden ska bedrivas och skötas.
Från högersidan och vänstersidan finns vissa likheter. Till exempel kommer både SD och Vänsterpartiet att vilja se att staten har en stark välfärd till sin befolkning. Kollar man på Liberalernas politik, som libertär politik, finns det flera skillnader. Bland annat vad det gäller finansieringen av välfärden. Liberala partier anser att skattepengar inte ska slösas i onödan och att priv
ata alternativ är bra, där personer betalar för sin välfärd utefter behov.
Debatten har förändrats
Det är dock en debatt som har förändrats relativt mycket under framför allt de senast 60-70 åren. Då var Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tydliga partier som värnade om allmän välfärd för alla personer. Det medan en del av högerpartierna – framför allt Moderaterna, då varande Högerpartiet – ofta blickade mot USA och deras sjukvårdsförsäkringar.
På den tiden var Centerpartiet och dåvarande Folkpartiet noga med att betona att de var förespråkare för välfärden. Det kan till stor del ha berott på att de partiernas väljare var bönder, arbetare samt vissa tjänstemän eller lärare.
Men i den moderna debatten är det något som tydligt har förändrats. Både ”mittenpartierna” C och L använder ofta ord som valfrihet i debatten om välfärd. Framför allt när det gäller vård och utbildning. Det här beror i synnerhet på att de försvarar de privata aktörerna som finns i branschen. Både inom skola och sjukvård finns det ett flertal privata företag som bedriver verksamhet. Därför nämner Centerpartiet och Liberalerna ofta att de vill se en valfrihet. Samma sak gäller för KD och M, men även SD är på nationell nivå för de privata aktörerna.